Kvarlåtenskap efter personer som avlidit utan arvingar

Statskontoret får årligen kännedom om cirka 600 personer som avlidit utan att efterlämna arvingar, det vill säga cirka en procent av antalet avlidna. Cirka 60 procent av dem som avlidit utan arvingar har upprättat ett testamente.

Efter att personen dött ska man reda ut vilka hans eller hennes arvingar är. Detta sker genom att skaffa en fullständig släktutredning.  Släktutredningen kan man skaffa själv genom att samla in ämbetsbevis från församlingarna eller magistraten. Man kan även låta en instans som erbjuder släktutredningstjänster göra utredningen.

Vilka är arvingar?

1. Bröstarvingar
2. Make/maka
3. Föräldrar
4. Syskon och deras barn
5. Far- och morföräldrar
6. Fastrar, mostrar, farbröder och morbröder
7. Sekundära arvingar (tidigare avliden makes/makas far, mor, bror och syster samt brors- eller systerbarn)

Om det i släktutredningen inte framkommer några arvingar och personen inte har upprättat ett testamente, tillfaller egendomen staten i arv. Statskontoret ska alltid underrättas om dödsfallet efter att släktutredningen färdigställts. Statskontoret har inte rätt att sköta andra dödsbon än dödsbon efter personer som inte efterlämnat arvingar.

Anmälan om person som avlidit utan arvingar >>

All egendom som tillfaller staten i arv behålls inte i statens ägo, utan kan på ansökan överlämnas vidare.

Ansökan om egendom >>

Om en person som dött utan arvingar har bestämt om sin egendom genom testamente, ska testamentet delges Statskontoret efter bouppteckningen.

Delgivning av testamente till Statskontoret >>

PDF Broschyr: Statens arvsärenden
Publicerad 28.11.2012 kl. 17.23 , uppdaterad 3.11.2016 kl. 12.17
Suomeksi   På svenska   In English

Till början av sidan

Ge respons

Respons är riktad till


Kontaktuppgifter